Saker jag sett den senaste tiden

Tycker att det varit mycket bra nu, på bio och teve. Har sett massa fint på bion i byn (som är skitbra säger jag helt opartiskt eftersom Daniel är med och sätter repertoaren) i höst till exempel. Både ”Once upon a time in Hollywood” och ”Hasse & Tage – en kärlekshistoria”. Den sistnämnda var vi faktiskt och såg med ungarna eftersom både T och E har koll på, och gillar, gänget runt Svenska Ord (det finns en anledning till att vår katt heter Lena Nyman om man säger så). Nu tror jag i ärlighetens namn att de var en smula för små för dokumentären, men de satt igenom den i god anda ändå, och saker fastnar. Mer än man tror.

Jag tyckte mycket om den. Tyckte den gav en fin bild av hur otroligt politiskt de jobbade, på ett sätt jag också kan sakna. Ibland är jag som en gammal jävla sverigedemokrat i det, men vissa saker VAR faktiskt bättre förr. Det politiska klimatet inte minst. Pålästa, kunna argumentera (någorlunda) hederligt osv. De små uppslagsnissarna  i form av pressekreterare och assistenter och ”pojkar” (jmfr ”Erlanders pojkar” och senare, ”Palmes flickor”) som satt i kulisserna med små luntor istället för att algoritmgoogla nåt som passar med ens världsbild precis innan sändning.

Once upon… vill jag se igen. Den var så… Tarantinosk! Bra tryck på splatterscenen i slutet. Som vanligt splatter. Som vanligt helt världsfrånvänt sexistisk, handlar även inte alls om Sharon Tate och Manson vilket den påfallande ofta marknadsförs som, utan snarare om ett Hollywood i förändring, eller kanske en tidsanda i förändring, manifesterat via förändringen inom filmens värld. Brad Pitt är magnifik, Leo magnifik.

Sedan förstås ”Succession”. Som jag läste nåt om häromdagen bara, typ att inte Sverige förstått att det är satir och ska vara roligt samtidigt och jag bara HAHA, pga det är väl inget nytt med dramedygenren? Även vi i Sverige har sett och förstått sådant förr, och om inte annat så fattar man ju det pga man skrattar rakt ut under varje avsnitt av Succession samtidigt som det gör ont i kroppen av det man ser. Så nog har även svenskarna förstått att det är menat att vara roligt samtidigt som det är hjärtskärande/skämskudde/politiskt. En bra serie är det i alla fall. Jag och min kollega diskuterade vem i Successionsyskonskaran man var, och jag kom fram till att jag = Shiv eller Roman. Hon = Kendall. Som jag beskrev honom, ”död inombords, och med jättestora hörlurar, vill vara cool på MC men vågar inte köra själv”. Roman och Shiv är ju bara perverterade dårar som är vana att få sin vilja igenom.

Jag råkade, pga kunde inte sluta, titta ensam på ”Euphoria”. Skulle stoppa efter två avsnitt för att D skulle komma ikapp men det var stört omöjligt. Bingade hela serien på en dag. Skitbra! Också mörk, inte ett dugg rolig. Fint skådespel. Bra och trovärdiga karaktärer. Skapar en vilja att låsa in sina barn och släppa ut dem efter att de fyllt 40 (som om det skulle hjälpa).

Nu håller jag på med ”The Deuce” s03 och ÄLSKAR Maggie Gyllenhaal i den serien. Hon har ett sådant släpigt förföriskt förhållningssätt till tillvaron. Man liksom bara sugs in i hennes rollfigur.

Och så tittar vi på Josephine Bornebuschs nya serie för Viasat – ”Älska mig”. Tycker fantastisk och trovärdig dialog för en gångs skull i svenska serier. Det är man icke bortskämd med, inte när det inte rör sig om komedi/slapstick. Jättefin! Finns bara tre avsnitt än så länge.

Eftersom vi då älskar Lena Nyman i vår familj, så tog vi oss an ”Ronja Rövardotter” pga bättre att börja där i hennes filmkarriär, än med Nyfiken-filmerna pga en är sex, och en är nio år i familjen. Det var ju då en film som inte alls åldrats med välbehag. Vidriga härskartekniker med psykiska övergrepp från föräldrar (”jag har ingen dotter”) unken jävla kvinnosyn – kasta ruttna äpplen i väggen precis över Lovis huvud när hon skurar deras borg etc osv. Ganska många ”tig kvinna!” förekommer. Har läst den boken med Tage och då var vi mest frustrerade över det långsamma tempot (BARA sida efter sida med naturskildringar). Nu blev jag provocerad över allt unket svammel som syntes i filmen. Men det var väl så, då. En annan tid. Det var en film för amatörer slog Ejda fast efteråt. Extra roligt att hon även identifierade Romeo och Julia-temat som ju faktiskt finns i den berättelsen, ”det är alltid en massa familjer som bråkar när folk blir kära”, varpå vi diskuterade just Romeo och Julia och hur det legat till grund för andra historier på samma tema. Himla kloka och roliga ungar man har, ändå. Det är kul att kolla film tillsammans med dem och diskutera deras reaktioner på det vi ser.

Det var väl lite sådant jag sett i höst. Nu väntar jag på att Ex on the beach ska börja, mmmm.

 

Continue Reading

Köperiet

Såg att Annahita pratade om sitt köpfria år och vad som ska komma sen. Jag inledde ju året med att lova att köpa bara begagnat/på rea, men faktum är att jag bara köpt begagnat, undantaget en kjol. Det har varit väldigt enkelt och jag tänker jag ska fortsätta året ut (det skulle vara ett kvartal men det har gått så bra att jag inte haft några som helst problem att fortsätta). Nästa år vill jag nog ändå kunna köpa något mer nytt, kanske max fem nyinköp tänker jag. Eller kanske tre. Och skippa reagrejen. Har fått mycket fint för små summor i år. Somligt helt oanvänt! Men det tar ganska mycket tid att leta rätt på saker. Det är ju nackdelen.

Nu måste jag sluta skriva, mår illa på buss, hej.

Continue Reading

Nog nu

Gick upp på hästryggen och insåg att det får vara nog nu. Måste skaffa kondis för att orka. Har googlat vettiga program för ryttare och hur man ska tänka. Stel blir man, så tillbaka med yogan för det första. Mage och rygg och sätesmuskler behöver man, så styrketräning it is. Och kondisen sen, då. Får väl bita i det sura äpplet och springa. Löpband. Ja, ja.

Har tagit i hand med mig själv på detta och funderar på om det kan vara värt att gå på en sådan där #40passinnanjul-utmaning som hjälp på traven. Men det vete fan. Jag är ju lat av naturen tyvärr. Tycker om karra och chips och vin och att ligga på soffan och hålla på med min telefon.

Tycker ju också om hästar och vill verkligen orka hålla på. Som det är nu blir jag ju helt slut av en timme och orkar inte hålla i när jag tränar på tölten. Skulle vilja utöka till två gånger i veckan kanske, men innan jag är där måste kondisen upp rejält.

Ingen återvändo, vill bli bra ryttare igen. Fick beröm för min sits igår, men den orkar jag ju inte heller hålla i 60 minuter. Känner hur jag börjar sacka i slutet. Det är jobbigt som fan att rida! Tänk att jag en gång i tiden red sex dar i veckan och körde fotbollsträning tre dar. Sån skulle man ju orkat fortsätta vara.

Istället blev man en sådan där smaltjockis. Livet. Jaja. Ska man ha som föresats morgonyoga innan tidig avresa till Kalix imorgon?

Ska kolla om min yogaapp har nåt för ryttare. Hon har ju för nästan allt annat.

Continue Reading