Arga listan

Jaha, nu ska man vara arg också. Har sett hos flera, men beslöt mig att skriva en egen efter att jag läste Dobre Futros. Inte för att den var mer speciell än övriga, men för att jag inte hade ngt att göra. Eller, det har jag ju, men prokrastinera osv.

Obehagligaste jag vet: 
Gafflar som fastnar i varandra. Får sådana RYSNINGAR.

Absolut inte min killtyp: 
Jag tror iofs jag är allätare, om man kollar på de killar jag har haft, men skulle aldrig kunna leva med någon som sitter hemma och är köksbordsrasist. Hade blivit vansinnig ca 10 ggr i minuten.

Absolut inte min kompistyp:
Är nog ganska allätig här också, jag tror det, precis som med killtypen, har att göra med att jag vuxit upp i glesbygd ”då får man inte vara kräsen”. Och jag gillar dessutom att röra mig både mellan ytterligheter och i olika kretsar/sammanhang, man får prova på så mycket då. Så jag vet inte.

Sak som får mig att sluta vara vän med någon på Facebook:
Jag plockar sällan bort, men det fåtal jag tagit bort handlar oftast om att jag ledsnat på deras jävla rasist/antifeministsnack. Det brinner i mitt huvud då. Jag har en nu som jag verkligen inte vill förlora men jag mår också väldigt dåligt av läsningen. Prata om skäggbarn! Vafan.

Sak som får mig att ranta loss i kommentarsfält:
Jag har haft som nyårslöfte de senaste åren att jag ska ”ta debatten” när mina FB-kompisar börjar rasistranta, och har lagt ner orimligt mycket tid på detta. Jag börjar tröttna. I början var det så lite men nu… kommer det överallt ifrån. Pallar snart inte mer. Jag rantar även loss i de skönhetsgrupper jag tillhör, men det är en annan sorts rant, som kommer av att jag blir exalterad. Helst när det handlar om primers. Mmm.

Då slutar jag följa en blogg/ett instagramkonto:
Insta: När det postas för frekvent, och det som postas dessutom bara är skit. Vill inte ha 40 000 bilder i rad på nåns barn i olika positioner på en trist lekplats t ex. Det räcker med en bild från samma tillfälle. Blogg, det slutar jag inte följa eftersom jag läser i RSS och den städar jag ALDRIG. Det är bra, plötsligt ser man bloggerz som tagit flera år långa pauser dyka upp igen *tumme upp*

Äckligaste mat jag vet:
Jag gillar alla killar, alla kompisar och all mat! Närå, jag äter t ex icke ”kinesiskt” men det jag har absolut svårast för, är senigt kött. Får riktig panik. Jag är uppvuxen på bra kött, fritt från senor och rensar till exempel kycklingfile(!) extremt noga. Har mer än en gång tuggat mig kallsvettig på middagar hemma hos folk. Av den anledningen äter jag oftast vegetariskt på restaurang.

Äckligaste drycken:
Åh, vilken intressant fråga. Svårt, kanske för stark saft?

Blir arg på: 
Mig själv, min omgivning, min jävla PMS som blir värre och värre för varje minut känns det som. Jag tror även det har med förklimakteriet att göra. Det verkar som om jag kommer att hamna där tidigt. Ingen chock, det var t ex betydligt svårare att göra Ejda än vad det var att göra Tage bara tre år tidigare. Har allvarligt funderat på antidepressiva under PMS-perioden eftersom jag tycker att livet är otroligt svårt att hantera när det dyker upp. Jag blir irrationell och jättearg, men också oförmögen att göra saker. Allting går bara åt helvete och jag slutar funka. Just nu testar jag och min barnmorska minipiller, då har man ingen ägglossning och då ska humöret bli jämnare. Jag tycker det har blivit bättre. Inte bra, men helt klart bättre.

Sämsta bok jag läst:
Tidsresenärens hustru tror jag. Blev så ohemult irriterad på den och det tror jag har att göra med alla som hypeade den samtidigt. För har antagligen läst sämre böcker, men förväntningarna då har varit noll. Det beror så mycket på vad som är dåligt. Läser ofta böcker som jag tycker är skit, men som ändå ger mig något liksom. Konsumerar mycket skräpkultur, då blir det så. Men böcker som förväntas ha någon slags kvalitet, då blir jag redigt less om de visar sig vara skräp.

Sämsta serien jag nyligen sett:
Tittar inte dålig teve. Min man som recenserar TV och film, gör ganska noggrann research baserat på min smak innan han föreslår något nytt att titta på. Han är bra på att träffa rätt. Om jag slutar titta på en serie så är det ofta för att jag blir stressad av den, den kan vara skitbra men jag orkar inte ligga i soffan och få hjärtklappning när man bara fan vill slappna av lite. Teve ska vara rolig och rogivande. Handmaid’s Tale blev jag sjukt stressad av (kräktes även, av sista avsnittet! Man är stark tevetittare), men ville såklart titta vidare pga bra, så vi tog det i ganska sakta mak. Jag sa till maken när jag behövde pausa då och då, för att jag inte fixade det mentalt (hör även ihop med PMS-snacket ovan, tror jag, och hur jag mår i övrigt i livet).

Sämsta karaktären i en film eller tv-serie:
Kanske Command i ”Scandal”. Han håller bara långa orealistiska monologer om skit, till sin dotter och övriga världen. Det är SÅ krystat! Inte skådespeleriet, det är väl OK. Men replikerna. Den rollfiguren är en dåre. Hela den serien har för övrigt blivit skitkonstig. De två första säsongerna var bra, nu är den bara tokigt spårad. Meen man slutar ju inte titta. Det gör man inte.

Sist jag ville ta till knytnävarna:
Hm. Nä, inte kan jag minnas det. Det har hänt, inte är man nån fin människa inte, men nu är det ganska länge sen.

Sist jag skrek så skrek jag till det här:
Var väl till barnen? Eller pga nåt barnen gjort? Jag skriker tyvärr ofta till dem (se PMS ovan igen), ofta befogat, ibland inte lika befogat. Men jag är inte någon lugn och tålmodig mor när de sätter igång med sina dumheter. OK, det ska väl aldrig vara befogat att skrika åt barn, men tyvärr beter de sig inte heller alltid som änglar och jag skäms för det, men jag skriker, ryter när det går överstyr.

Fulaste plagg jag vet:
Äh, ingen idé jag skriver något här, går väl runt i det nästa säsong och bara mmmm. Jag är ganska öppen för kläder tror jag. Det är ju oftast när det inte passar (för stort, för litet) som det inte blir snyggt.

Det skriker jag när jag blir arg:
Olika sorters svordomar alternativt JAG BLIR TOKIG och KAN NI FÖR FAN LÄGGA AV eller NU RÄCKER DET. Ja, det sistnämnda oftast kanske.

You may also like

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *