Komma levande ut ur november

Tror ej jag klarar det. Komma levande ut ur november. Känner att hela vägen fram till julledigheten kommer att vara så vidrigt jobbig att det liknar inget.

Jag är jättetrött redan nu. Alltså jättetrött. Fick så dålig semester i år, med så mycket jobb hela tiden. Stress över för lite personal, sedan full jävla rulle när alla nya var på plats, uppstart av ett nytt jätteprojekt (plötsligt fem miljoner till per år att fixa marknadsaktiviteter för, men samma mängd personal) och alla stora och små saker att fixa samtidigt. 300 företag i andra änden som man ska tillfredsställa, 16 kommuner osv.

Det är mycket länge sedan som jag var så här himla slutkörd faktiskt. Orken finns där, men glädjen nere på noll. Man är mer som en apatisk liten maskin.

Nästa vecka ska jag bo på följande tre hotell: Ett hem, At Six och Grand hotel. Inte ens det känns särskilt lattjo. Jag hoppas dock att alla mina leopardprylar hinner anlända innan dess, pga kolla:

Vill poängtera att samtliga leopardprylar var på 50% rea – jag håller stenhårt fast vid att inte handla annat än på rea eller begagnat. Hursom, känner EXTREMT viktigt att jag kan klä mig uteslutande i leopard denna jobbresa.

I nästa avsnitt: Jag tränar på min nya frisyr.

Continue Reading

Orkar inte

Världen. Hade lång fake news och konspirationsdiskussion med Tage i morse, baserat på synagogaskjutningen. Hela George Soros-prylen. Det började med att han någonstans snappat upp att folk fortfarande tror att Elvis Presley fejkade sin död. Så vi vuxna drog igång en lång indignerad harang om vad sådana saker kan leda till (dödsskjutningar i synagogor till exempel).

Sedan började jag bekymra mig om Bolsonaro. Eller, det har jag gjort ganska länge nu. Läst många artiklar, både svenska (DN har rapporterat bra) och utländska. Men nu är det ju klart att det är så det blir. Tjena välkommen Brasiliens nya diktator.

HUR, HUR kan världen gå i samma fällor gång efter annan? Lär vi oss ingenting av historien? Blir tokig på att även Bolsonaro verkar vara vald som någon slags protest, snarare än att man håller med om hans politik. Det vansinnet måste upphöra! Såg en artikel på liknande tema hos SVT tror jag det var, som handlade om det faktum att många i Sorsele röstar på Vänsterpartiet lokalt och Sverigedemokraterna nationellt. Och alla som uttalade sig bara ”PROTEST” som anledning till varför. Hur kan man gambla så med ett helt land? Varför inte engagera sig politiskt i sådana fall, och åtminstone försöka påverka, göra landet bättre eller vad fan det nu kan vara, istället för att lägga nationens framtid i händerna på ett gäng inkompetenta fascister? Nä, alltid nån annan som ska fixa. Så trött på den här jävla liberalistvågen där man ska vara sig själv närmast samtidigt som man vill att socialismen ska fixa offentligheten. De två sakerna lirar inte så superväl ihop pga socialismen bygger ju på samarbete – både monetärt och personellt. Inte på att man ska gosa till det så bra som möjligt för sig själv aka låga skatter och vinster i välfärden och samtidigt åtnjuta allt gött slit som offentlig sektor providar oss med.

End of den ranten.

Also, jag fixar ju inte så himla många stora övergripande samhällsfunktioner själv jag heller, är tydligen mest bra på att skrika om det på internet. Men jag är ganska bra på att jobba lokalt i alla fall, där tycker jag att vår familj gör det riktigt bra med olika typer av insatser för det gemensamma. Fast det tär på tiden ibland, och man önskar att man kunde köpa sig fri som de i storstäderna gör. Men alla har ju inte råd, så det är väl toppen att istället ställa upp med tid så att fler kan ta del av det gemensamma som också är gratis (att det finns en bio, att barnen kan gå på teater, valborgsfirande, barngympor, rena dikeskanter på våren, julmarknader, semmeldagar, you name it). Det är bara lite synd att det är ungefär samma (antal och vilka) familjer som rattar alla de här sakerna. Vore ju smutt om alla kunde dra sitt strå till stacken ett år i taget till exempel.

Så. Nu ska jag jobba och förbereda tusen timmars möten denna vecka. Ska åka land och rike runt känns det som, till exempel workshop i Gällivare i morgon, workshop i Kiruna på onsdag, lunch till lunch-workshop tor-fre, möten i Björkliden/Abisko/Riksgränsen fre-lör, workshop i Jokkmokk på måndag (vilket innebär att jag måste åka dit redan söndag för att klara tidsschemat). Fattar knappt själv hur detta lilla helvete ska gå till. Är så opepp på allt också. Tror det där med D-vitamin bara är fake news pga tröttare än nånsin.

 

Continue Reading

Att fatta beslut

Min lillasyster (som inte gör så mkt annat än klättrar i karriären på LKAB även om hon just denna gång faktiskt kliver nedåt, helt medvetet från både hennes och ledningens sida. Det är i linje med de riktigt stora planer de har för henne ur ett 15-20-årsperspektiv…) sade vid något tillfälle att en av de saker som gör att hon är ganska bra på att vara chef, är hennes förmåga att fatta beslut och sedan ta ansvar för sina beslut.

Jag vet inte om jag är lika principfast som hon – nej, det är jag inte, min värld har nog bra många fler grånyanser – men jag tror att det är en av de saker som också har gjort att jag oftast brukar betecknas som bra på mina jobb. Jag fattar nästan alltid beslut utan att tveka.

Det här är något som mina föräldrar, framförallt min mamma, har arbetat väldigt aktivt med när det gäller oss barn. Vi har sedan vi varit små, fått fatta mycket egna beslut, fått ta ansvar och sköta mycket dialog själva. Och stå får våra beslut. Hon brottades mycket med blyghet kopplad till de här sakerna själv, och beslöt sig tidigt för att hennes barn skulle träna på att fatta beslut och att känna att de har rätt att vara med. Min pappa, som inte är så blyg, har däremot den här glada självklarheten i en massa sammanhang och den kombinationen har nog varit ganska lyckad tror jag.

Vi pratade om det i helgen. Jag är väldigt stolt över min lillasyster. Hon är ännu ganska liten, men hennes potential är väldigt, väldigt stor.

Jag är också glad över att min mamma jobbat så aktivt med beslut- och ansvarsbiten. Det har hjälpt mig massor. Det var också asjobbigt när jag var liten, jag fick jämt träna på att göra saker som jag tyckte var ganska läskiga (prata med vuxna om vad jag ville, gå och handla eller beställa, ringa samtal osv) men jo. Jag har igen det med råge nu, i mitt arbetsliv. Uppenbarligen också mina båda systrar. Det finns väl en anledning till att vi alla tre har utbildningar och karriärer som kan betecknas som hyfsat framgångsrika, trots att ingen av mina föräldrar andats en endaste minut om att det förväntats av oss. Tvärtom har vi haft noll krav på oss vad gäller just den biten. Har aldrig behövt ”bli” någonting.

Tänker mkt på det nu, i relation till de egna ungarna. Därför som jag också gärna låter Tage träna på att t ex beställa mat på engelska när vi bodde i New York, fast han bara är åtta år. För att det är bra att utmanas lite emellanåt. Därför som han sålt jultidningar så duktigt och på egen hand, och så vidare.

Ska bli ännu bättre på det också.

Continue Reading

Köpstopp etc

Jag hade någon liten tanke om köpstopp igen. Hade ju det i början av året och egentligen har det inte runnit iväg särskilt mycket sedan heller, men en del strögrejer här och var. En hel del onödigt. Plötsligt köpte jag fyra nya stickade tröjor till exempel. Tre visserligen på rea, men ändå. Om man nu vill vara schysst mot miljön är ju att sätta stopp för det här behovet av att ständigt konsumera, något som jag tror skulle underlätta mycket. Om saker kostade mer, kanske vi skulle köpa färre. Man kanske skulle ha en jeanskjol och ett par svarta kostymbyxor istället för 10 av varje, typ. Tänker jag? Förr i tiden klarade man ju sig med betydligt färre plagg.

Så då började jag titta på det här med Capsule-garderober. Men det funkar ju inte riktigt för en stilbytare som undertecknad. Skulle sörja djupt om jag inte fick ha 70.s look ena dagen, parisisk höst andra, och rocktjej tredje typ. Man vet ju aldrig vad man vill leka just den dagen.

(funka och funka, vill man vara snäll mot miljön kanske man är så illa tvungen att bestämma sig för en stil och hålla sig till den)

Så nu har jag faktiskt landat i, att jag under resten av året ska hålla mig till att handla på antingen rea eller så begagnat.

Mkt nöjd med detta beslut, köpte jag en till stickad tröja från Filippa K på Tradera… Så nu har jag fem nya stickade tröjor inför vintern. Ehum.

Barnens garderob är naturligtvis undantagen från detta, men till dem köper jag och får, ändå så mycket begagnat. Har t ex köpt vinterjacka och täckisar från Didrikson till Tage, 400 pix för båda på Tradera. Ejda fick varm Isbjörnsoverall av min jobbarkompis dotter (och en till extraoverall dessutom).

Ska bli mkt intressant.

Med det sagt, ska jag nu kolla in Lindex rea (mest pga min son har 90% för korta byxor i sin garderob, men jag hoppas i hemlighet även på halsduksrea).

Continue Reading

Sedan sist

Det går upp och det går ner. Man har en jävla koll på sin menscykel helt klart. Testar nu några nya hormonpiller, vi får se. Försiktigt positiv, men misstänker det behövs några menscykler för att kunna utvärdera. Tycker jag jämt är så försiktigt positiv till allt sådant här, så fallerar det ändå. Snart måste jag väl krypa till korset och sätta in ordentliga åtgärder.

Läste också något intressant angående mens och hormoner etc: Kvinnans kropp är inte alls gjord för att gå runt och blöda månad efter månad. Det är nämligen meningen att vi, precis som djuren, ska vara på smällen på regelbunden basis och därmed inte ha någon mens under stora delar av vårt liv. Nuförtiden är det fler och fler barnmorskor som tycker att man ska t ex käka p-piller året om. Till skillnad från när jag som femtonåring började med p-piller och det var LIVSFARLIGT att äta piller över menscykeln. Trots att uppehållet och blödningen (som ju inte är ngn riktig mens heller) faktiskt kom dit för att på något knäppt jävla sätt lugna kvinnorna. Ah ja. Det låter ändå rimligt. Förr levde man kort, var gravid hela tiden, utom när man typ ammade. Klart man inte hade så mkt mens (eller tid att känna efter) då.

Dock: Så otroligt roligt på jobbet nu. Mycket, men på ett positivt sätt.

Also detta:

Antal övernattningar i Norrbotten av besökare från utlandet blev  480.001, en ökning med 26,6 procent och den högsta i landet. Snittet för riket är en ökning med 5,4 procent av utländska gästnätter.

Det vill säga vårt fokusområde: Den globala resenären och det jag som marknadschef jobbar mot dagligen, våra internationella marknader, ökade alltså med 26,6%! Högst i landet! Och snittet för Sverige är alltså 5,4%… Jag är lite mallig nu va. Går att läsa mer här. Dålig på sitt jobb är man inte.

Alltid något.

 

 

Continue Reading

RASAR

Såpass ARG nu, pga jävla skit DHL som aldrig låter sina paket åka norr om Luleå. Hade köpt två nya linnen och ett par örhängen till Popaganda i helgen, men de verkar inte hinna fram innan jag åker i morgon. De skulle såklart ha kommit fram (med längsta antalet dagar på leverans) igår. Rimligt hade varit i måndags. Men DHL i Luleå kör inte ut några paket förrän de har en full lastbil (istället för att skicka paketen vidare med t ex utmärkta Postnord, som levererar prickfritt i denna kommun) och ibland kan det ta veckor. VARFÖR kan man inte skicka små enkla jävla paket som får plats i brevlådan med vanlig post för? Jag blir så provocerad.

Nu måste jag helvetes jävlar gå på stan och se om jag hittar något trots att jag redan har hittat något. Denna eviga loop amen.

Dock: det är torskrygg på Spis idag! Så jävla taget, med pepparrot och brynt smör och allt.

Sedan ska jag köpa jetemånga krukor för så många blommor nu, som måste planteras om. Slog till på två billiga hyllor som jag ska sätta blommor och lysrör i, nu till vintern. Mina blommor har vuxit sig så HIMLA stora i sommar, att jag inte har plats på fönsterbrädorna längre. Helt bananas.

samt fixa present till min mama.

Continue Reading

Ständigt dessa boxar

Gjorde slag i saken i fredags (pga lön! pga typ INGA räkningar, fjärrvärmeräkningen var på hela 194 spänn hehe) och signade upp mig på en ny box. Nu blev det Boxycharm, mer av smink, men kul pga riktigt bra märken. Använder Shipito som frakttjänst.

Dock ändå ledsen över Lookfantasticboxen, har märkt att jag saknar att ha alla dessa småflaskor med mig på resande fot. Och även trist att det tar ca 100 år för dessa nya boxar att komma fram. Nåväl.

Sedan köpte jag Linda Hallbergs Infinity Filter – nytt setting puder som ska vara skitbra, har inte hunnit testa det ännu – och Linda Hallbergs Infinity Glass som är en jävligt märklig produkt som jag håller på att utvärdera nu. Tycker den är lite väl glowig (det gick tydligen) och trots att hon tjatar om den fantastiska konsistensen i alla videos jag sett, så känns just konsistensen lite mysko? Ska testa dem ihop någon dag och se om det ger någon form av mirakel.

Så himla trött nuförtiden att jag verkligen behöver mirakel. Har redan börjat med D-vitamin inför mörkret som är på väg. Vill också testa det där märket Elixir som alla pratar om, men har inte energi att joxa med ny hudvård just nu. Glad om jag klarar av att tvätta fejset på kvällarna och använda ansiktskräm, ungefär. Samt dyrt. Orkar inte bli beroende av nåt dyrt.

Var f ö  igen oldtimer på jobbet pga hänvisade först till Seinfeld och sen till Spanarna på Hill Street i några försök att vara rolig. Det går bra nu. Fingal Olssonvarning på detta (den som vet, vet)

Continue Reading

Tröttsamt

Är faktiskt helt slut så här efter första jobbdagen. Nu tänker jag ta 30 minuter till att skriva lite på min bok innan bussen hem går. Det är ju ett skämt, det här ”författeriet”. Går så sakta. Kanske om tio år att det är ngt.

Continue Reading

Komplimang

Bekräftelse. Tänker mycket på det nu, efter att precis ha författat en rapport som sammanfattar första halvåret i vårt projekt. 22 sidor. Inte för att jag varit så jävla långrandig, utan för att vi har 14 marknadsgrupper och 242 aktiva företag igång, med en hejdundrande mängd aktiviteter inom varje grupp. Så även om jag kort beskrev varje aktivitet med typ 2-3 rader, så blev rapporten så lång.

Vi levererar. På varje aspekt. Riktigt bra. Och det vore väl kul att säga att det är min förtjänst, men faktum är att det är mina medarbetare som ska ha credden. Däremot är jag nog en möjliggörare för dem, på så vis att jag sällan säger nej till saker de vill göra, alltid låter dem testa sina idéer, och ger dem frihet i att köra på. Vi är ett bra marknadsgäng helt enkelt. Och jag tror också att jag är ett bra bollplank, plus att jag faktiskt också har lärt mig att ta rollen som den som bråkar och är obekväm, åt dem liksom. Att de ska ha bra relationer i olika samarbeten och jag blir den som tar fighterna istället. Mig kan folk utifrån gärna vara sura på, jag har ju betalt för det. Så att säga.

I alla fall, i morse när jag klev av bussen så ringde vår styrelseordförande. Vi har en ganska cool sådan. Hen är 72 år, och har i större delen av sitt liv arbetat med att coacha olympiska atleter utomlands, främst i USA. Hen ringer mig med jämna mellanrum och kollar av läget. Jag tycker det är mysigt. Och jag känner mig sedd, det där med bekräftelse igen. Dessutom sedd av en cool person liksom. Lite töntigt men hej, kan erkänna det här på min egen el bloggo där ingen ser.

Och idag fick jag den finaste komplimangen i det telefonsamtalet. Ungefär så här sa hen:

Johanna. Jag har jobbat med olympiska guldmedaljörer i många många år. De är en mycket speciell sorts människor, alldeles unika i sitt slag. De kan gå hur långt som helst och det är så enkelt. När jag ser dig ser jag att du är precis en sådan speciell person.

Jag började nästan gråta i samtalet. Det kändes supermäktigt att få den komplimangen, att vara en like till Bode Miller liksom. Jag? Så liten på jorden ju. Kanske är jag en alldeles speciell person ändå.

Nu är jag lite high on life, det var en väldigt fin födelsedagspresent att få.

Continue Reading

Konsumerarn

Köpte på H&M:s rea:

  • tre tunna guldhalsband*
  • stora guldörhängen*
  • två ansiktsmasker
  • ett läppstift
  • en highlighter (min favorit dessutom)

Facil summa: 120 SEK för all the above.

*”guld”

Continue Reading