Yoga with Johanna

Jag skaffade mig ett Yoga with Adrienne-abb för någon vecka sedan. Idag gjorde jag mitt första pass.

Det är intressant på något vis, att om jag ligger på rygg i soffan och slösurfar, tar inget barn ngn notis om mig. Men skulle jag Gud förbjude vilja göra något som kräver koncentration och för all del lite lugn, freakar båda ur och måste oroligt cirkla runt mig i 30 minuter.

Men med det sagt, ska jag ändå försöka testa dagliga pass månaden ut. Det finns korta morgon- och kvällspass. I tillägg till långa med olika inriktningar. Ganska skönt för nacken var det också. Och jag andas liksom friare nu efteråt, eller är det inbillning? Antagligen inbillning.

Måste dammsuga sovrummet även. Sånt man ser när man krälar på golvet i 30 minuter.

Continue Reading

Ja jag vet inte

Jag var förresten i Finland. Och i Norge. Och i Sverige. Samtidigt.

Köpte Leijona Terva men inga Lonkeros på affären i finska Karesuando så jag antar att jag blivit vuxen nu.

Så trött på säljare nu. De bara ringer och ringer och ringer. Hur ska man orka svara på all skit.

Ensam med barnen torsdag morgon fram till söndag kväll. Har ett kalas till att planera. Schleichhästar att beställa. Eller snarare stall etc. Har köpt Schleichprylar för 2500 spänn (obs har gjort samtliga släktingars beställningar). Nog vet man att man lever. Men jobbet! Så lätthanterligt plötsligt. Så mycket tid. Börja beta av högar. Underbart. Och det är ljust på kvällen och på morgonen och visst, det är kallt, men det är vackert! Det är det.

Jag köpte f ö ingen ansiktsspray, så mitt erbjudande gick ut. Fast fick ett nytt idag och är lite lur på en parfym som jag sniffade på när jag var in på Kicks i Kiruna. Minns ej vad den hette nu. Och så var det 25% på Philosophy och de har förstås ett väldigt bra C-vitaminpulver. Det har de. Men har fram till 3 april på mig att bestämma om jag ska bryta mitt två månader långa köpstopp. Också lite oroad nu, pga verkar som om jag ska dra igång en resekarusell här snart igen. Sorsele, Hamburg. Sådana ställen.

 

Continue Reading

Smäll

Fick en skattesmäll. Eller, smäll och smäll men en rejäl kvarskatt. Hade iofs också tjänat ganska rejält trots att jag varit föräldraledig, det är en kombination av det och av det faktum att vår ekonomiansvariga ständigt flyttar på mig eftersom hon glömmer bort att jag bor i Sthlm och vilken församling. Så ibland drar hon för mkt och ibland uppenbarligen alldeles för litet. Oh well. Det blir att dra åt svångremmen ett par månader framåt.

Men det är faktiskt inga problem. Jag är fortfarande inne på det köpstopp jag inledde sista januari. Och har inte haft något sug att köpa något heller. Det närmaste jag kommit att köpa något åt mig själv är två meter vaxduk från Överskottsbolaget, för den ynka summan 39 kronor metern. Vi behövde fler vaxdukar att variera mellan till köksbordet. Nu känner jag det snarare som en sport att inte köpa. Den här månaden är tillräckligt dyr som den är, med två barn respektive en kusin som fyller år.

Det är ganska trivsamt att inte handla. Faktiskt väldigt skönt. Jag ska dock idag, pga har bonuscheckar som går ut i morgon, köpa en ny ansiktsmist. Min förra tog slut för ganska länge sedan men jag använder inte ansiktsmist vintertid, helt enkelt för att jag går ut och in så mycket. Spraya vatten i ansiktet efter sminkning på morgonen och sedan gå ut i -30 = bara sämre för fejset.

Hade mao kunnat vänta även med det här inköpet, men 25% på Kicks tyckte jag ändå var värt faktiskt.

 

 

Continue Reading

6 km

Premiär på skidor 2018. Det var tufft. Men bra! Bra att jag tog mig ut. Ska försöka göra om det på torsdag lunch tänkte jag. Jag sticker till Finland supertidigt på tisdag morgon, kommer hem sent på onsdag. Daniel åker på Littfest tidigt på torsdag morgon. Jag är ensam med barnen ända till söndag. Inklusive skidtävling på lördag. Få se om jag får Po runt 700 meter. Det hägrar ju en medalj där vid målet. Po gillar medaljer.

Känner träningsvärken komma smygande. Ska försöka ta lunchprommis imorgon så att jag inte blir alldeles superstel.

Det är konstigt med skidorna. Jag kör kort säsong. Gillar inte att åka när det är kallt, (eller mörkt) så brukar inte börja förrän i mitten av mars. Åker i en månad ungefär. Sen börjar jag längta efter barmark. Så… åtta gånger på ett år. Det är kort men ändå bra. Tänkte ha som mål att få ihop 10 skidturer den här våren. 10% av totalmålet!

Bara 9 kvar nu.

Continue Reading

Var god skölj

Jag var ju till slut till tandläkaren efter många långa veckor med tandvärken from hell. Under den perioden fastnade dock en vana hos mig som jag håller kvar vid: Listerine. Gurglar morgon och kväll efter tandborstning och tycker att allt har blivit så himla mkt bättre. Tandköttet mest, och ilningar.

Rekommenderar för njutning! (Jag har den lila som i princip fräter bort tungan mmm)

Håller nu tummar för varmare väder, så ska jag åka skidor på lunchen. Har sådana där oändliga Skypemöten i morgon igen. Men en timme lunch = ett snabbt sprintpass borde jag hinna med. Bättre än inget tänker jag. Får rappa på nu, om jag ska hinna 100 träningspass i år. Har gjort kanske… fem? Räknar faktiskt snöplogning som träning, det är tungt som satan och känns i hela kroppen efteråt. Svettigt. Men jag plogar sällan. Ska bli bättre på det. Nu skidor fram till barmark. Kanske även gym. Jag gillar ganska mycket att lyfta vikter har jag upptäckt.

Men jag bara jobbar! Det har varit ett ganska tufft år det här. Jobbmässigt. Jag jobbar minst tio timmar om dagen. Tycker inte jag gör annat. Tänker på jobbet hela tiden också. Jag har inte energi och ork till så mycket mer.

Förutom att googla hudvård mmm. Ligger redan i sängen, ansiktsmask på och nygurglad. Nu ska här googlas.

Continue Reading

Mmm cravings

Fortsätter med min jävla blondinbellafetisch. T ex får jag numera, efter att ha råkat klicka på nån Styleinlänk nån gång, en massa reklam i mitt Facebookflöde för deras kollektioner. Känner ett plötsligt sug efter varenda slinkig liten blus, kjol och klänning och för all del, byxa, som produceras i deras regi.

Om jag lyckas hålla köpstopp i mars också (februari har gått asbra, har haft noll sug) så tänker jag slå till på något därifrån.

Har även väldigt gult hår, sjuhukt irriterande. Oh well. Nu ska jag hoppa på bussen hem, det här har varit en lång vecka. Har somnat vid 22 varje kväll, så himla trött.

Continue Reading

Smolket därå

Kan inte vara så där kräksrättfärdigt lycklig, skämmigt hålla på och skryta om det. En sak som inte är så jävla bra är kroppen. Jag TROR det kan ha med mina nya minipiller att göra, för plötsligt har jag jättestora (allt är ju relativt) tissar igen, och mage/rumpa. Så jag tror att det har dykt upp en helt ny hormonuppsättning här som har satt sprätt på kroppen helt.

Samt det faktum att jag inte rört en fena sedan jul. Det hänger ihop såklart. Jag brukar iofs inte gå upp i vikt av en stillasittande livsstil (hade väl vägt en miljard om så varit fallet pga är ju typ amöba sett till rörelsemängd) men jag är också 40+. Det händer grejer med kroppen. Ska försöka träna nu igen. Jag är inte alls så stressad längre och känner att jag har ro att komma igång. Med tanke på att jag sällan ens haft tid att äta lunch pga gör ju än också flera människors jobb, så har träning tyvärr kommit ännu längre ner på listan än mat.

Så himla irriterande är det. Nå, det går ju att göra något åt i alla fall, och jag vet ju dessutom vad jag ska göra, så bara att sätta igång antar jag. Plus att när livet blir ljusare, både bokstavligen och andligen, så orkar man sådant. Till exempel kliva upp tidigt och träna innan jobbet.

 

Continue Reading

Days like these

Det har varit några bra dagar. Jag får massor gjort, just nu håller jag på med en workshop för vår tyska marknadsplan, ska köra den på fredag. Så nu försöker jag lära mig så mycket som jag bara kan om Tyskland. Som till exempel att de har ganska få stora städer, trots en befolkning på 82 miljoner är blott fyra städer miljonstäder. Hur har det ens ngn betydelse tänker vän av ordning nu? Jo, för oss som destination har det ganska stor betydelse. De är vana vid landsbygd, inte lika rädda för storslagna vyer och ensamma skogar som till exempel britterna. När vi marknadsför oss mot Holland drar vi mycket på möjligheten att få vara ensam, något som aldrig händer i overcrowded Holland, tyskarna kan vi locka med aktiviteter i naturen, för de är inte rädda för den, och vi visar aldrig öde platser för britterna (vi jobbar nästan uteslutande mot London) som blir skraja om de inte ser att det finns människor och bebyggelse dit de ska. Glada människor i grupp är britternas melodi. Och nära till comfort. ”Soft Adventure” om man så vill.

Sådana saker är ganska roliga att hålla på med. Vi förflyttar oss också från en ganska traditionell geografisk marknadsföring, till att se att vår resenär är global och gillar man nischade teman, så gör man det oavsett geografisk marknad = drivkraftsstyrd marknadsföring. Ingenting nytt kanske, men för oss är det nytt. Vi har direktflyg från flera europeiska storstäder som vi måste stötta, så därför behöver vi ändå fortsätta det geografiska fokuset. Tyskland är vår största utlandsmarknad (vi räknar våra nordiska grannar som i princip hemmamarknad eftersom du bara behöver ta ett kliv så är du i ett annat land, i stora delar av destinationen. Jag behöver inte åka särskilt långt för att min mobil ska slå över till det finska telenätet till exempel) och det är roligt att gräva ner sig ordentligt i landet.

Nåväl, nog om mitt jobb. Det är roligt dock. Mitt jobb.

Annars har det också varit bra dagar i familjens sköte. Tage växer för varje minut känns det som. Vi har en helt annan jargong oss emellan plötsligt. Han är liksom stor. Vi kan tillsammans skaka på huvudet åt hans vansinniga lillasysters alla upptåg, vi kan diskutera massor (idag på väg till skolan diskuterade vi effekterna av svartjobb till exempel). Kompisarna har blivit tokviktiga men på kvällen hänger han gärna med mig och spelar tv-spel eller vi läser Harry Potter tillsammans. Ejda är ju en helt annan resa. En ljuvlig unge, med fantasi långt över alla gränser och humör därefter. Men som igår fick så fint beröm av förskolepersonalen för sitt sätt att vara. Går att diskutera med ”hon är precis lika resonabel och vältalig som sin bror”, är en av få som klarar av att sitta vid ”ensambordet” (äta lunch utan vuxen vid bordet, bara med kompisar) och är duktig på att klä på sig själv vid utevistelse. Och deras relation sinsemellan *grinemoji* – det går inte en morgon utan att Tage kramar sin syster hejdå innan skolan, de längtar efter varandra när de är isär, och berättar ofta att de älskar varandra. (och sen får man ryta åt dem för att de ligger i soffan och sparkar på varandra också såklart, men det hör väl till)

Trots Ejdas trots, eller vad man nu ska kalla hennes livsstil, så är det väldigt harmoniskt hemma hos oss för det allra mesta. Det slår mig ganska ofta. Enkelt, liksom. Och roligt. Vi pratar så mycket som familj och det är väldigt mysigt. Häromdagen stod jag och E och skar fruktsallad och E frågade sin pappa om ”han skriver på någon ny bok just nu, och vad ska den handla om?” så vi diskuterade bokskriveri en stund. Fint i all enkelhet. Ja, det är väldigt mycket samtal. Det böljar liksom, och tar aldrig slut. Och om det är så här nu, när de är bara 4 och 7 år, så känner jag en upprymd glädje över hur det framtida familjelivet kommer att bli. När de är stora och kan ta en mer aktiv plats så att säga.

Eller får vi slut på samtalsämnen lagom tills de når tonåren, bara för att vi tömt ur allt om allt redan? Hemska tanke. Man ska ju vara ödmjuk inför livet ändå tänker jag.

Men just nu, just nu fungerar mitt arbetsliv som 9 av 10, och hemmalivet får tamejtusan samma betyg. Hur ofta händer det att allt klaffar samtidigt? Never I tell you. Och ändå händer just det just nu!

Continue Reading

Längtet

Jahopp, samma visa varje februari. Längtet efter att kunna gå i högklackat, tunna små skor. Där är jag nu. Dessutom med en nyinköpt galakjol och ingen gala pga istället för Sthlm blev det Piteå och jobbkonferens. Så klackaskorna är långt, långt borta *sad emoji*.

Februari är den värsta månaden.

Men! Bonus att jag har roligt på jobbet. Jätteroligt. Förutom det här med skorna då, det stör mig verkligen. Och förutom att jag är ganska så stressad. Men igår ganska sent på kvällen låg jag och pillrade lite i excel och blev märkbart uppiggad. Jag blir alltid uppiggad av excel. Fick ett märkligt sug att bygga en sjudjävla databas för vår gästnattsstatistik. Ska försöka hinna med det, om Maria vill alltså. Vi har en totalt oanvändbar och otymplig excelfil med all data från de senaste fem åren, som vi skulle behöva bygga upp något vettigt av.

Ja, jag ska banne mig göra det. Längtar klackaskor, längtar excel. Som vore jag på Kungsgatan 5 våren 1999 igen.

Continue Reading

Köpfri februari

Ska -efter tips jag läste hos Peppe – också köra minimalt köpår 2018. Således är det köpstopp hela februari, nödvändiga hygienartiklar undantagna (schampo etc). Hudvård också stopp på, därför var jag idag finurlig och slog till på refill på såväl tvätt som ansiktskräm, också för att det var 20% på Paula’s Choice på Skincity. Tvätten här hemma var nästan slut. (Tar någon annan favorit slut i januari, kommer jag att få ta till reseförpackningar eller dupes.)

Var också finurlig och slog till på ett par leopardbyxor från Asos, dessa sista skälvande dagar som återstår av januari. Sen blir det strikt nolltolerans i 28 dagar.

Jag rensade garderoberna, eller snarare lade undan i väntan på min Walk in Closet, tre stora flyttkartonger. Jag insåg att jag har ofantliga mängder kläder, fem par svarta skinnbyxor t ex. I princip identiska. Sex jeanskjolar i olika modeller. Antalet svarta kjolar kändes oändligt. Jag vek och vek och vek. Svarta pennkjolar, en stapelvara hos någon som har svart pennkjol kanske två ggr om året.

Då har jag ändå två garderober och tre malmbyråer fulla med kläder i Stockholm också. I tilläg till de tre garderober jag har här. Nu hittar man i alla fall in i garderoberna. Alltid något.

Ett köpstopp är välbehövligt. Nu när jag hittar in i garderoberna, hittar jag också massor av roliga kläder jag glömt att jag ägde, så tänkte testa ett upplägg där jag måste använda mig igenom alla varianter jag har (framme i vittangigarderoben) av ett visst plagg innan jag får köpa det nya jag spanat in. Nya jeans = först använda mig igenom de 25 (…) par jeans jag har*. Och så vidare. Alltså, det går ju inte att fuska genom att köra 25 dar på raken, utan i ordinarie användning. Jag har sällan jeans mer än en arbetsdag per vecka som exempel.

Vi får se hur det går. Räknar med att kunna spara gigantiska summor under de helt köpfria månaderna. Varannan månad får max två plagg köpas in, svarta strumpbyxor i 100 denier inräknat.

Lite flummigt köpstopp kanske, men jag testar så får jag se. Varannan vatten kan det väl bäst sammanfattas med.

*vill till mitt försvar säga, att jag också har mina jeans väldigt länge. Jag använder fortfarande jeans jag köpte i gymnasiet, därav 25 par. Det gäller inte bara jeans utan allt från skjortor till kjolar, klänningar och täckbyxor från tidigt 90-tal används ännu. Jag är bra på att spara.

Continue Reading