Tjejserien

Det började med att jag ville kolla in Roshi Hoss i den där svenska teveserien, så jag slog på Canal + och kollade de två nya avsnitten av senaste säsongen. Den nyblivna lilla sexåringen råkade svänga förbi, fastnade hos mig i soffan och nu har vi bingat alla säsonger och älskar den! ”Det är vår tjejserie, mamma” säger Ejda, och imiterar Tessan när hon kikar över från granntomten med en bag in box i handen: Höörde jag slut på vin

Det är supermysigt och jag gillar den faktiskt också. Älskar Messiah Hallberg och Tommy Körbergs karaktärer. Vill ha alla avsnitt av senaste säsongen NU! Hade alltså inte sett serien innan (vi är dåliga på svenska komedier i hushållet). Och åh, KINGA! Hon är favoriten hos både Ejda och mig.

Helt klart en liten försmak av hur det kommer att bli när E blir större och vi kan kolla serier ihop. Nu kör vi andra varvet på alla säsongerna här hemma.

Serien? Ja, ”Finaste familjen

Continue Reading

Palettblad 2.0

Har börjat ovanligt tidigt med att beställa sticklingar. Idag Peters Wonder och Victorian Ruffles, i förra veckan Pinata och Black Dragon. Eller nej, det var nog inte Black Dragon? Och så blev jag så rädd att min China Rose skulle kollapsa, så jag har sejfat upp med sticklingar.

Och min Fifth Avenue, den växer som ogräs. Satte hela fem sticklingar som dragit iväg som satan. Den blir stor och fin och tät på egen hand, utan att man toppar.

Blir ledsen när jag tänker på alla som dog i vintras. Det var bara China Rose, Fiftb Avenue, Trailing queen och Wizards Jade som överlevde. Och med nöd och näppe. De ser förjävliga ut nu. Allihop. Hade många och stora och annorlunda då. Men nu börjar jag tidigare och så ska jag klippa ner dem lite tidigare i höst också. Just! Min Electric Lime överlevde faktiskt också. Fem av typ femton sorter. Otroligt deppigt. Nu ska jag gå och vattna lite här på övervåningen tror jag bestämt.

Continue Reading

I ett svep

För sex år sedan på just den här dagen gjorde jag en hinnsvepning här i Vittangi hos min barnmorska Ingegerd.

Kände ganska omgående att den gjorde sitt jobb, men däremot satte inte värkarna igång förrän någon gång efter klockan ett på natten. I två timmar klockade jag värkarna på egen hand nere på bottenvåningen, sedan väckte jag Daniel som sov däruppe med Tage, ringde hit min pappa som kom och lade sig bredvid Tage i sängen och därefter åkte jag och Daniel de 11 milen till Gällivare. Tyvärr verkar min värkapp inte funka längre så jag kan inte ta fram mönstret. När vi kom fram någon gång strax efter klockan fyra var jag öppen 8 cm. De två resterande centimetrarna gick ganska fort, och någon gång efter halv nio på morgonen den 26 mars kom hon ut. Ejda Sonsy Maria Åberg Ögren.

Det var ändå en kvick förlossning – omkring åtta timmar totalt från första värk till leverans – för en förstagångsföderska som jag ju räknades som eftersom Tage plockades ur med våld och kejsarsnitt fem veckor för tidigt.

Det gjorde ont. Som att jag skulle brinna upp. Det förknippar jag mest med den där smärtan. Inte att värkarna gjorde ont i sig, men att det verkligen var som om hela underlivet stod i lågor, hela tiden. Värkarna var hanterbara och eftersom de kommer regelbundet hinner man ju förbereda sig. Lite svårt att koncentrera sig bara, när det samtidigt brann i busken så att säga.

Och nu är hon sex år i morgon. Eller som hon själv säger ”jag planerar att fylla sex på tisdag” och jag svarar att ”vi har goda utsikter att lyckas med det som det ser ut just nu”.

Hon kan läsa flytande, hon skriver jättefint, Hon är lång och spinkig (precis som då) hon har en raffinerad och vass humor med obehagligt snabba repliker. Hon avskyr att stå i fokus, allra helst om det handlar om beröm. Hon älskar djur, helst hästar och katter. Hon har börjat lära sig att rida lätt i trav. Hon går på ridskola, på skidskola och på gymnastik. Hennes hår är vansinnigt lockigt (när vi var i New York krullade det upp sig så att hon i princip var korthårig). Hon är feminist ut i fingerspetsarna och står alltid på tjejernas sida. Hon kan (äntligen) klockan. Hon skriver egna böcker och har en härlig bokserie i gång som handlar om katten Grå. Hon har en egen Youtubekanal som handlar om Schleichhästar. Hon har en egen katt som hon döpt till Lena Nyman. Hon är ett levande lexikon när det handlar om både dinosaurier och nutida djur – vill gärna se typ Blue Planet på teve – och hon vill ofta gå blomrundor med mig här hemma för att lära sig mer om växter. Hon tycker hemskt mycket om sin moster Niddi, sin kusin Hjalmar och sin Mommo. Hon och hennes morfar busar så mycket att de inte får sitta bredvid varandra på släktmiddagar. Förra årets planer på att bli konstnär och bo i Paris har delvis lagts på hyllan. Just nu lockar författare och bonde mest och hon planerar att ta över sin mormor och morfars hus så småningom ”de behöver ju inte bo där, de är ju säkert döda då”. När hon har håret uppsatt ser hennes nacke så liten och sårbar ut och jag får en glimt av den tonåring som ska komma. Jag blir gråtmild, oroad, glad och förväntansfull på samma gång.

Continue Reading

Barnskryt

Vi var på Pinchos. Jag tog inga bilder – vet egentligen inte om det är bra eller dåligt, men jag glömmer ofta bort att fota när det är extra kul/mysigt i mitt liv. Ganska bra på att leva i nuet ändå?

Blev i alla fall lite gladstolt över mina barn, som ganska omgående gav sig av för att hänga i baren med bartendern. En ung tjej (Tage gissade rätt på hennes ålder, hon hade precis fyllt 25). Där förde de en sån gosig liten (och jaja, brådmogen) konversation med henne. Hon verkade tycka det var kul, och kom sedan fram när vi skulle gå för att berömma dem. Jag vet, jag vet, men jag BLIR ju så glad när de kan föra sig på egen hand, föra (någorlunda) intelligenta samtal osv. Det är inte självklart, inte för mig i alla fall. Säkert helt naturligt för många föräldrar. Tänkte på det sen, i samband med Montelius/Klenellhärvan. Hur mycket som är självklart för vissa och hur andra kämpar och hur några kan raljera över saker med den där självklarheten, för att de är så trygga på sin elitistiska plattform.

Vi besiktigade bilen också. Medan vi väntade läste Ejda helt nonchalant en biltidning. Svåra ord, helt korrekt, varpå Tage utbrast:

Men GUD, hela den här familjen är ju verkligen genier! Ejda kommer ju OCKSÅ bli bäst i klassen!

Han sade dock det helt utan skryt i blick, bara i uppenbar glädje, förvåning och stolthet över sin lillasyster, dvs ej som den här skrytmamman tack och hej

Continue Reading

Favorit

Jag och D lagade just min goda vitkålsgratäng ihop, så han ska kunna göra den själv sen.

Tycker mkt om när vi lagar tillsammans. Roligt. Vi måste laga mat gemensamt oftare men svårt i vardagen. Eftersom jag jobbar hemma den här veckan, så har jag inte gjort mat i förväg. Nu finns tiden.

(Paleoblåbärspaj till efterrätt, med vaniljkvarg. Barnen hurrar inte, direkt)

Continue Reading

-31

Vi fryser ihjäl, det är så kallt.

Veden är slut. Oerhört irriterande. Ska sätta min pappa på detta, nybliven pensionär som han är. Unnar min pappa detta. 62, finns förhoppningsvis många goda år ännu.

Jag är annars ej i balans. Alldeles oavsett veden. Fick ngt konstigt i ögat i fredags, är nu typ blind. Halva ansiktet svullnade upp och blev helt supermärkligt. Det var ögat, men blev så svullet att det tog sig ända ner till munnen. Bara rinner och rinner och rinner från ögat.

Blommorna dör, allihop. Så himla ledsen över detta. Mina jättestora, fina krukväxter. Som fula små ruttnande pinnar utan blad.

Trots lång ledighet (”ledighet”) noll ork. Svag. Kan inte uppbåda energi för något riktigt.

Och veden. Veden.

Continue Reading

Flow

Har haft en heldag på kontoret idag, och bara ett enda futtigt litet Skypemöte. Har njutit av varenda minut. Så härligt att jobba? Sitta ner, skriva saker. Pillra och pula med nån text här, nån budget där, nån marknadsplan.

Har också insett att jag inte längre köper särskilt många julklappar över webben. vågar inte lita på att paketen kommer fram i tid. Ser redan nu fullt med folk som klagar på Adlibris och minns ännu förra årets spektakel. Och nån leksakswebbutik året innan det.  Nu håller jag tummarna för att Ejdas dyra julklapp (Schleich stor hästgård med bostadshus och stall) kommer fram, den har jag köpt online. Och Tages drönare. De får varsin dyr, och sedan småkrafs som man skulle köpt ändå. Kläder och småsaker. Köper faktiskt dem i fysiska butiker. Men om man nu var en sådan där som köpte julklappar månader innan actual date så skulle det ju funka förstås.

Jag mår verkligen dåligt av konsumtion nuförtiden. I synnerhet efteråt. Under tiden känns det ännu ganska bra, men efteråt – känner mig som Lilla Smuts, som Anna Book skulle sagt. Karma, karma, Lilla Smuts.

Nu ska jag gå och ta en macka här på kontoret, och en kopp kaffe. Till min förskräckelse har jag bara druckit en enda kopp kaffe idag.

 

 

Continue Reading
1 2 3 9