Det begagnade året

Jag hade några löften. Av skidorna i år blev intet – säsongen var kort och underlig och jag så trött – men jag lovade också mig själv att bara köpa kläder (till mig) begagnat eller på rea. Det löftet har jag faktiskt hållit ända fram tills att jag köpte en kjol på Me&I-party häromveckan. Kändes oartigt att inte köpa ngt (fånigt, för jag köpte kläder till barnen och det hade räckt) och kjolen var så fin! Har inte heller köpt så mycket rea – eller köpt särskilt mycket överlag. Något enstaka beggat plagg här och var, tre par skor dock. Ett par Dr Martens i jodhpursmodell (tänkta mest som stall- och uteskor, hade dem t ex idag på lerig Valborg), ett par Nike (olikt mig!) och ett par Swedish Hasbeens till sommaren. Har velat ha ett par jättelänge, de gamla gick spännet sönder på och jag har inte kommit mig för att byta. Tror knappt jag är uppe i 700 spänn för alla tre par och då är alla dyra märkesskor. Nikeskorna var oanvända dessutom. Det har i övrigt varit mycket funktionella inköp, en jacka från Peak Performance till uteliv höst och vår. Sådant.

Tänker att den där kjolen var ett litet gupp på vägen. Nu gäller det att hålla i igen.

Har en liten önskelista med saker jag vill ha, men behöver gå ner de där tre kilona jag går upp varje vinter först. Räknar med att det kommer ta ungefär en månad. Många jeans som sitter lite trångt nu. Trist när kläder man vill använda är precis utanför att passa bekvämt och sitta snyggt.

Continue Reading

7

Antalet barn för dagen. Älskar att de kan vara ute. Älskar inte att Ejda får så ini med loppbett precis när det blir varmt och snön släpper. Trodde det var snöloppor, men de bits tydligen inte. Istället är det fåglarna som kommer med dem, helst om man har fågelholkar i närheten. Lopporna vaknar i värmen, hoppar ut och letar mat. Katterna är dock oskyldiga till att dra hit dem såvitt jag kan se, för hon får dem när hon är utomhus, och inte inne. Hon är också den enda av oss som får det. De här lopporna trivs inte på oss människor, så det är ingen fara så. Mer att E ju inte tål att bli biten, vare sig av mygg eller loppor. Så länge vinterkläderna är på, kommer de i nacken och vid handlederna, men nu när det är t-shirtväder, kommer de lite varstans. Det går över om någon vecka eller två. Lite allergimedicin mot det värsta kliandet och svullnaderna. Det får hon även när de första myggen kommer. Hon svullnar upp så kopiöst av alla sorters bett.

Nåväl. Det gick bra med hundra ungar i huset, samt storkatten som hämtat in två präktiga råttor idag (euw) och lillkatten som är en komplett livsfara för sig själv utomhus. Och pappan som drog på jobbresa till Pajala, reka för sin bok.

Jag gjorde ugnsgratinerad falukorv med potatismos till alla barn som ville äta.

Och nu precis innan jag gick till sängs, kom jag på att ett kilo kyckling tinat i kylen. Suck och stön och i med den i crockpoten. Precis det man är sugen på vid midnatt. Tur att grönsakerna var hackade sedan innan.

Hade utvecklingssamtal med Tage som gick jättefint och imorgon bakar jag en långpanna kärleksmums och drar på serveringstjänst på Hembygdsgården. Nu ska här eldas.

Som jag gjorde i fredags när grillen exploderade vid tändning och jag hastigt och lustigt fick ny frisyr.

Fick gratis etappklippning! Man är som katten med nio liv, alltid är det nån nära döden-grej.

Continue Reading

Sovets sov

Får sova utan barn inatt! Ofta härl att sova med dem, men trött blir man efter nätter med propellern Tage.

Vi har utvecklingssamtal med honom i morgon.

Har pysslat med trädgård. Ska surfa nån skön soffa till verandan nu.

Efter att ha jobbat på altanen hela dagen i fredags, och ute idag, har jag redan fått färg. Bra, för kroppen behöver milt sagt komma ifatt ansiktet färgmässigt.

Snart 1 maj. Då ska jag göra två saker:

Raka benen och springa tre dagar i veckan. Lite oroad för det sistnämnda, men nu är det som det är. Nåt måste göras, som vanligt i maj.

Continue Reading

Varmt

Det är så varmt, jag tror att det nästan aldrig varit så varmt i april förut. Jag har suttit ute och jobbat, i bara shorts. Lena Nyman har varit ute med mig och försökt fånga flugor. Ingen vidare framgång.

Jag känner mig trött. 80 mil i bil på 24 h, och workshop och säljmöten i ett. Det var väldigt intensivt.

Det var också roligt, jag åkte med Munken och när man kör sådär långt på en och samma resa, så lär man ju känna varandra på ett väldigt bra sätt. Hinner snacka mycket. Så det var flott. Vi lyssnade på musik och hade kul.

Nu tänker jag ta helg. Faktiskt. Har lovat barnen att äta ute idag. Tror vi gör det lätt för oss och grillar parisare. Jag kanske gör någon god röra till.

 

 

Continue Reading

Tjejserien

Det började med att jag ville kolla in Roshi Hoss i den där svenska teveserien, så jag slog på Canal + och kollade de två nya avsnitten av senaste säsongen. Den nyblivna lilla sexåringen råkade svänga förbi, fastnade hos mig i soffan och nu har vi bingat alla säsonger och älskar den! ”Det är vår tjejserie, mamma” säger Ejda, och imiterar Tessan när hon kikar över från granntomten med en bag in box i handen: Höörde jag slut på vin

Det är supermysigt och jag gillar den faktiskt också. Älskar Messiah Hallberg och Tommy Körbergs karaktärer. Vill ha alla avsnitt av senaste säsongen NU! Hade alltså inte sett serien innan (vi är dåliga på svenska komedier i hushållet). Och åh, KINGA! Hon är favoriten hos både Ejda och mig.

Helt klart en liten försmak av hur det kommer att bli när E blir större och vi kan kolla serier ihop. Nu kör vi andra varvet på alla säsongerna här hemma.

Serien? Ja, ”Finaste familjen

Continue Reading

Palettblad 2.0

Har börjat ovanligt tidigt med att beställa sticklingar. Idag Peters Wonder och Victorian Ruffles, i förra veckan Pinata och Black Dragon. Eller nej, det var nog inte Black Dragon? Och så blev jag så rädd att min China Rose skulle kollapsa, så jag har sejfat upp med sticklingar.

Och min Fifth Avenue, den växer som ogräs. Satte hela fem sticklingar som dragit iväg som satan. Den blir stor och fin och tät på egen hand, utan att man toppar.

Blir ledsen när jag tänker på alla som dog i vintras. Det var bara China Rose, Fiftb Avenue, Trailing queen och Wizards Jade som överlevde. Och med nöd och näppe. De ser förjävliga ut nu. Allihop. Hade många och stora och annorlunda då. Men nu börjar jag tidigare och så ska jag klippa ner dem lite tidigare i höst också. Just! Min Electric Lime överlevde faktiskt också. Fem av typ femton sorter. Otroligt deppigt. Nu ska jag gå och vattna lite här på övervåningen tror jag bestämt.

Continue Reading

I ett svep

För sex år sedan på just den här dagen gjorde jag en hinnsvepning här i Vittangi hos min barnmorska Ingegerd.

Kände ganska omgående att den gjorde sitt jobb, men däremot satte inte värkarna igång förrän någon gång efter klockan ett på natten. I två timmar klockade jag värkarna på egen hand nere på bottenvåningen, sedan väckte jag Daniel som sov däruppe med Tage, ringde hit min pappa som kom och lade sig bredvid Tage i sängen och därefter åkte jag och Daniel de 11 milen till Gällivare. Tyvärr verkar min värkapp inte funka längre så jag kan inte ta fram mönstret. När vi kom fram någon gång strax efter klockan fyra var jag öppen 8 cm. De två resterande centimetrarna gick ganska fort, och någon gång efter halv nio på morgonen den 26 mars kom hon ut. Ejda Sonsy Maria Åberg Ögren.

Det var ändå en kvick förlossning – omkring åtta timmar totalt från första värk till leverans – för en förstagångsföderska som jag ju räknades som eftersom Tage plockades ur med våld och kejsarsnitt fem veckor för tidigt.

Det gjorde ont. Som att jag skulle brinna upp. Det förknippar jag mest med den där smärtan. Inte att värkarna gjorde ont i sig, men att det verkligen var som om hela underlivet stod i lågor, hela tiden. Värkarna var hanterbara och eftersom de kommer regelbundet hinner man ju förbereda sig. Lite svårt att koncentrera sig bara, när det samtidigt brann i busken så att säga.

Och nu är hon sex år i morgon. Eller som hon själv säger ”jag planerar att fylla sex på tisdag” och jag svarar att ”vi har goda utsikter att lyckas med det som det ser ut just nu”.

Hon kan läsa flytande, hon skriver jättefint, Hon är lång och spinkig (precis som då) hon har en raffinerad och vass humor med obehagligt snabba repliker. Hon avskyr att stå i fokus, allra helst om det handlar om beröm. Hon älskar djur, helst hästar och katter. Hon har börjat lära sig att rida lätt i trav. Hon går på ridskola, på skidskola och på gymnastik. Hennes hår är vansinnigt lockigt (när vi var i New York krullade det upp sig så att hon i princip var korthårig). Hon är feminist ut i fingerspetsarna och står alltid på tjejernas sida. Hon kan (äntligen) klockan. Hon skriver egna böcker och har en härlig bokserie i gång som handlar om katten Grå. Hon har en egen Youtubekanal som handlar om Schleichhästar. Hon har en egen katt som hon döpt till Lena Nyman. Hon är ett levande lexikon när det handlar om både dinosaurier och nutida djur – vill gärna se typ Blue Planet på teve – och hon vill ofta gå blomrundor med mig här hemma för att lära sig mer om växter. Hon tycker hemskt mycket om sin moster Niddi, sin kusin Hjalmar och sin Mommo. Hon och hennes morfar busar så mycket att de inte får sitta bredvid varandra på släktmiddagar. Förra årets planer på att bli konstnär och bo i Paris har delvis lagts på hyllan. Just nu lockar författare och bonde mest och hon planerar att ta över sin mormor och morfars hus så småningom ”de behöver ju inte bo där, de är ju säkert döda då”. När hon har håret uppsatt ser hennes nacke så liten och sårbar ut och jag får en glimt av den tonåring som ska komma. Jag blir gråtmild, oroad, glad och förväntansfull på samma gång.

Continue Reading

Barnskryt

Vi var på Pinchos. Jag tog inga bilder – vet egentligen inte om det är bra eller dåligt, men jag glömmer ofta bort att fota när det är extra kul/mysigt i mitt liv. Ganska bra på att leva i nuet ändå?

Blev i alla fall lite gladstolt över mina barn, som ganska omgående gav sig av för att hänga i baren med bartendern. En ung tjej (Tage gissade rätt på hennes ålder, hon hade precis fyllt 25). Där förde de en sån gosig liten (och jaja, brådmogen) konversation med henne. Hon verkade tycka det var kul, och kom sedan fram när vi skulle gå för att berömma dem. Jag vet, jag vet, men jag BLIR ju så glad när de kan föra sig på egen hand, föra (någorlunda) intelligenta samtal osv. Det är inte självklart, inte för mig i alla fall. Säkert helt naturligt för många föräldrar. Tänkte på det sen, i samband med Montelius/Klenellhärvan. Hur mycket som är självklart för vissa och hur andra kämpar och hur några kan raljera över saker med den där självklarheten, för att de är så trygga på sin elitistiska plattform.

Vi besiktigade bilen också. Medan vi väntade läste Ejda helt nonchalant en biltidning. Svåra ord, helt korrekt, varpå Tage utbrast:

Men GUD, hela den här familjen är ju verkligen genier! Ejda kommer ju OCKSÅ bli bäst i klassen!

Han sade dock det helt utan skryt i blick, bara i uppenbar glädje, förvåning och stolthet över sin lillasyster, dvs ej som den här skrytmamman tack och hej

Continue Reading

Favorit

Jag och D lagade just min goda vitkålsgratäng ihop, så han ska kunna göra den själv sen.

Tycker mkt om när vi lagar tillsammans. Roligt. Vi måste laga mat gemensamt oftare men svårt i vardagen. Eftersom jag jobbar hemma den här veckan, så har jag inte gjort mat i förväg. Nu finns tiden.

(Paleoblåbärspaj till efterrätt, med vaniljkvarg. Barnen hurrar inte, direkt)

Continue Reading