Något stort

Det gick bra för Tage och National Geographic. Reportaget och filmerna kommer nog inte förrän i september, men vi skulle få se innan. Lite skrajsen kan man ju bli med tanke på att Tage och journalisten gick iväg och pratade bakom stängd dörr, men jag litar på min lille son (och på journalisten). Sedan filmning med drönare på älven och ganska mycket fotografering.

Tage fick fint beröm efteråt – tack för att jag fick prata med dig, du var så bra och rolig och gav så kloka och förklarande svar på mina frågor. Jag tror det kommer bli något stort av dig en dag, sade journalisten. Då blev jag lite glad och stolt, för jag tänker själv också ofta så om honom. Som till exempel att han på hemresan från Stockholm satt och läste en riktigt jävla lång artikel om ubåtens historia, som han själv googlat fram på nätet. Han är trots allt bara sju år. Att han redan gör sådant tror jag är lite speciellt, och ganska mycket fint. Men å andra sidan är han den enda sjuåring jag har haft i min ägo, så vad vet jag om hur sjuåringar i gemen är.

Vi satte igång med Lego Dimensions också, Tage och jag. Legospelen har blivit lite hans och min grej, så jag ser fram emot The Last Jedi Lego som ska komma någon gång i år.

Sedan läste vi Joakim Lundells ”Monster” som godnattbok, det var… lite bökigt. Jag läste faktiskt inte allt ordagrant. Tage är klok för sin ålder, men också ganska känslig och han blev lite darrig när boken inleddes med att Jockes mamma gör en snara och tvingar med sin son ut i garaget för att se på när hon ska hänga sig. Så jag censurerade här och var. Och pratade ganska avdramatiserande om vissa händelser också, så att stämningen skulle lättas upp en smula. Han är extra känslig på kvällarna när han är trött. Men han ville inte att vi skulle sluta, så jag drog av nästan 40 sidor i boken. Jag vill att han ska läsa själv egentligen, men dels tycker jag det är mysigt med högläsningsstunderna, dels tycker jag inte att just den här boken är så lämplig att läsa på egen hand. Själv högg jag ju i med Erica Jong och Grottbjörnens folk och sådant, i alldeles för tidig ålder. Men Tage är inte riktigt lika tidig. Och jag kanske en mer ansvarstagande förälder om man jämför med det ocurlade 80-talets morsor och farsor.

Är lite sugen på om vi ska börja med Harry Potter, för jag har – ve och fasa – inte läst de böckerna själv. Vore roligt att upptäcka dem tillsammans med mina barn (Ejda väljer ofta att lyssna även till Tages böcker, och HP tror jag hon skulle gilla också).

Sedan bråkade och bökade jag med E en bra stund vid läggning. Hon är HOPPLÖS just nu, med sovrutiner och matrutiner. Ändå saknar jag dem lite nu när jag ska vara borta ett par nätter.

You may also like

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *